Behöver du hjälp?
Sök
Sök
Stäng denna sökruta.

Truckens ABC

Här har vi samlat ett antal begrepp som vi rör oss med i truckbranschen som kanske inte alltid är så lätta att förstå för den oinvigde.

Motviktstruckar finns med diesel, gasol eller eldrift.

Gemensamt för dem är att de i bak på trucken har en vikt av järn som balanserar den vikt man har på gafflarna sa att trucken inte tippar framåt vid tunga lyft. Därarav namnet, “motvikstruck”.

Motvikstruckar finns i kapacitet från några hundra kilo upp till flera ton.

Lagertruckar delas upp i olika typer beroende på vad de är avsedda för. Dessa typer är Lagra, Stapla, Transportera samt Orderplocka.

Truckarna har stödben istället för motvikt samt är i regel eldrivna.

Typiska truckar för att lagra gods/pallar är skjutstativtruckar och flervägstruckar. Dessa truckar kan lyfta högt och tar liten plats dvs. truckgångarna behöver inte vara så breda.

Dessa truckar finns i kapacitet från ca 1000-3000 kg.

Stapeltruckar används för begränsade lyfthöjder och transportsträckor. Typiska stapeltruckar är ledstaplare för gående eller åkande förare, sitt och ståstaplare.

Dessa truckar finns i kapacitet från ca 1000-2000 kg.

Transporttruckar används som namnet säger att transportera gods/pallar. Dessa truckar lättar bara pallen från golvet så att man därefter kan förflytta dem.

Kapacitet från ca 1000-3000 kg.

Orderplocktruckar är uppdelade i låg, mellan och högplocktruckar. Med lågplocktruckar når man första och andra nivån i pallstället. Med en mellanplocktruck når man upp tredje nivån medans man med högplocktruckar kan plock på flera meters höjd.

Plocktruckar har i regel en kapacitet på ca 1000 kg.

Alla åkbara truckar är trafikförsäkringspliktiga.

Detta gäller även åkbara typsika inomhustruckar som används i lokaler som ej är avsedda för allmänheten.

Detta har alltså inget med att göra om trucken skall gå ute i trafiken eller ej. Truckar som man går före/efter behöver ej försäkras.

För att få köra truck krävs det att man har “erfoderlig utbildning”.

Det får man genom att man genomgår en truckförarutbildning med examen.

Efter klarad examen erhåller man ett förarintyg.

Det finns olika utbildningar beroende på vilken trucktyp man skall köra.

Se vidare under “Truckutbildning” på vår hemsida.

Luftgummihjul

Denna typ av hjul består av en fälg, däck samt en innerslang.

Däcket är fyllt med luft till ett visst tryck.

Skadas däcket kan man få punktering dvs. luften går ur och man kan ej fortsätta köra. Denna typ är det vi har på våra bilar.

Denna hjultyp tar upp ojämnheter och gör att trucken får en mjuk gång. Dock kan trucken bli svajig vid tung last då däcken komprimeras då.

Denna typ av hjul består av en en fälg och ett massivt däck.

I detta fall behövs ingen innerslang eftersom däcket är massivt. Skadas däcket kan man ej få punktering varför det ibland kallas “punkteringsfritt”. Det kallas ibland även “halvmassivt” men eftersom det inte finns något som är halvmassivt är det ett felaktigt namn.

Prestanda och utseende på dessa däck påminner om ett luftgummidäck men är stadigare vid tung last då de inte komprimeras lika mycket.

Denna typ består av en fälg och en gummislitbana.

Slitbanan är i regel fastvulkad på fälgen. Tjockleken på slitbanan är mycket tunnare än vad tjockleken på ett däck är.

Tack vare den tunna slitbanan komprimeras dessa ej vid tung last och trucken blir därför mycket stabil. Dock tar hjulet det inte upp ojämnheter på samma sätt som ett luftgummi/massivt och det används därför oftast inomhus på släta golv. Denna typ kallas även hjulbana.

När man pratar om en trucks kapacitet så menar man hur tungt trucken kan lyfta vid ett visst tyngdpunktsavstånd. Tyngdpunktsavståndet är den sträcka räknat från gaffelhälen ( där gaffeln börjar vid gaffelvagnen) och utåt på gaffeln. Vanliga tyngdpunktsavstånd är 500 och 600 mm på truckar som har en kapacitet mindre än 7 ton.

Ju längre man kommer ut på gaffeln, desto lägre blir truckens lyftkapacitet.

Det är därför viktigt att veta vilka dimensioner lasten har som man skall lyfta och transportera.

Om man tex. har en truck som lyfter 4000 kg vid 600 mm tyngdpunktsavstånd så klarar den inte att lyfta en utbredd last som är 2 m bred och 2 m djup och väger 4000 kg då tyngdpunkten på lasten i detta fall ligger på 1000 mm.

Det är också viktigt att beakta då man jämför olika truckar inte bara jämför lyftkapaciteten utan även på vilket tyngdpunktsavstånd trucken har denna kapacitet.

Frilyft är den höjd man kan höja gafflarna utan att stativet blir högre än vad det är när gafflarna är i sitt lägsta läge dvs. ligger på marken.

Beroende av stativtyp har de olika mycket frilyft.

Stativ utan frilyft växer omedelbart på höjden då gafflarna höjs.

Stativ med initialfrilyft börjar växa på höjden då gafflarna når en höjd av ca 100-200 mm.

Stativ med full frilyft börjar växa på höjden då gafflarna når en höjd av ca 1000-1500 mm.

Skall man lyfta gods under tex. ett lågt tak eller lossa i en lastbil behövs i regel fullfrilyft för att stativet ej skall slå i taket.

 

Initiallyftet ökar markfrigången så att trucken bättre klarar av lutningar och ojämna underlag. Initiallyftet innebär att bara staplarens hjulförsedda armar lyfts.